IMG-20220209-WA0007.jpg

RAPPORT FRÅN VÅLÅDALSDAGARNA 2022

 

Vålådalsdagarna 2022 - en kort rapport och bilder

Första upplagan av kursen ”Vålådalsdagarna” ägde rum den 8-10 februari 2022 och anordnades av Sektionen för idrottsfysiologi. Dagarna syftar till att belysa hälsa och prestation utifrån ett idrottsfysiologiskt perspektiv, där förmiddagarna hade ett prestationsfokus och eftermiddagarna var mer inriktade på hälsa. 

Kursen är inspirerad av de klassiska ”Vålådalsveckorna” som erbjöd kurser med liknande koncept inom idrottsmedicin under 20 år mellan 1982 och 2001. Vår ambition är att erbjuda ett utbildningsprogram med hög kvalitet och försöka skapa en liknande god anda som många upplevde under de omtalade Vålådalsveckorna. Det innebär bland annat att det ges ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass med föreläsningar, mellan vilka det erbjuds ett par timmars fysisk aktivitet ute i den fantastiska fjällmiljön. De späckade dagarna efterföljdes av trevliga middagar, spontana samtal i mindre grupper och pingis eller andra sporthallsaktiviteter för de som ville. Ett trevligt inslag under utbildningen var ett seminarium med posterpresentation och utdelning av pris till bästa poster, samt en workshop under sista eftermiddagen för att tillsammans diskutera viktiga frågor och skapa en gemensam agenda för sektionens mål under närmaste året.

Tisdag 8/2
Den första dagens förmiddag hade temat ”Träning och monitorering för prestation”. Efter en introduktion av Michael Svensson och Elin Ekblom Bak, ordförande och vice ordförande i sektionen för Idrottsfysiologi inom SFAIM, föreläste skidskyttelandslagets tekniktränare Ola Ravald om hans erfarenheter under 20 år från svensk och norsk elitskidåkning, och hur krävande och komplext det är med såväl längdskidåkning som skidskytte på elitnivå. Därefter föreläste H-C Holmberg, professor vid Luleå Tekniska Universitet, om de specifika analyserna och förberedelserna som genomförts inför pågående OS i Beijing. Vi fick även ”inside information” om hans dialog med tränarna och vallateamet på plats i Beijing om de mycket speciella förhållanden ställde till problem med glidet. Exempelvis var det -6°C när försöken i sprint för damerna genomfördes den aktuella förmiddagen, men nedåt -19 grader när det var dags för finalen. Med tanke på att Jonna Sundling någon timme efter H-Cs föreläsning vann OS-guldet överlägset, och Maja Dahlqvist tog silver, hade teamet bakom lyckats mycket bra. Efter det berättade Daniel Mäkinen, VD på Monark Exercise, om deras vision och arbete, och deltagarna fick svara på en undersökning om användning och behov av monitorering i olika forsknings- och praktiska situationer.

Eftermiddagens tema var ”Träning och monitorering för hälsa”. Ulf Ekelund, professor vid Norges idrottshögskola, och en av förgrundsfigurerna till de uppdaterade WHO-rekommendationerna om fysisk aktivitet och stillasittande föreläste. Han pratade om skillnaden mellan självrapporterad och uppmätt fysisk aktivitet och stillasittande, och vad det hade för betydelse för tolkningen i samband med hälsa. Även att stillasittande nog inte har samma risk med ohälsa hos de som är aktiva med måttlig till hög intensitet 30-40 min per dag. Därefter pratade Ann-Sofie Lindberg, som arbetar på Winternet i Boden, kring sin långa erfarenhet och syn på arbetshälsa och monitorering av hälsa. Vad är egentligen hälsa? Och mäter vi verkligen hälsa när vi mäter det vi mäter i olika hälsoundersökningar? Som avslutning presenterade Peter Wallin, VD för HPI Health Profile Institute, hur dom arbetat med att förbättra hälsan hos medarbetare på företag och i organisationer sedan 1970-talet. Därefter följde en gemensam diskussion kring eftermiddagens tema.


Första dagen avslutades med en kvällsaktivitet där Björn Ekblom, professor emeritus på GIH, berättade om idrottsfysiologins framväxt på GCI/GIH från 1950-talet fram tills idag. Bland annat berättade han om hur ett ormbett fick honom att börja forska på GIH, och hur ett telefonsamtal till Bengt Saltin (som var bortrest) en sen kväll på labbet på GIH ledde till att han fick åka med på en forskningsexpedition till Påskön 1964. Björn berättade även att den fysiologiska forskningen var lättare att genomföra förr eftersom det inte krävdes något etiskt tillstånd under de tidiga åren, vilket möjliggjorde experiment som kanske inte skulle godkännas idag.

Onsdag 9/2
Andra dagens förmiddag hade temat ”Samspel mellan levnadsvanor, arv och miljö för prestation”. Först ut var Carl-Johan Sundberg, professor på KI, som föreläste om sambandet mellan (epi)genetik och prestation, med budskapet att vi vet att (epi)genetiken påverkar träningssvar och prestation men fortfarande rätt lite om när och hur och varför - och hur/om det ska användas praktiskt. Därefter föreläste William Apró, forskare på GIH, om interaktionen mellan kost och träning för prestation. Han gjorde en tydlig genomgång med fakta kring att uthållighetsidrottare behöver god kolhydratstillgång under tävlingsprestation (vilket i vissa fall brukar bestridas), och nämnde även preliminära resultat om betydelsen av god kolhydratstillgång i muskeln för styrkeprestation – men intressant nog inte för prestationsutvecklingen. Sist ut på förmiddagen var Peter Edholm, adjunkt vid Örebro Universitet, med tydligt budskap om vad som är mest centralt för återhämtning efter träning för prestation. Summan visade att sova, äta, vila är absolut viktigast. Massage och kallbad är de alternativa metoder som har relativ god evidens för att kunna minska värk/smärta och svullnad, men troligtvis mindre effekt på prestationsförbättring. Övriga metoder som florerar (såsom kompressionskläder, dry-needling och foam rolling) har ännu mindre evidens för effekt.

Klockan 12.00 på onsdagen avgjordes den första upplagan av ”Vålådalsdagarna skidstafett”. Det är en stafett där ett lag bestående av föreläsare tävlar mot ett lag bestående av deltagare. Det hela är en seriös (med mycket kämpa och glädje) tillställning, vilken innebär en ”klapp i hand”-stafett mellan växlande löpare som far fram och tillbaka längs en 250 m lång sträcka bakom Tipshuset i Vålådalen. Det blev en jämn stafett, men till sist stod föreläsarlaget som vinnare i denna första upplaga.

Eftermiddagen hade temat ”Samspel mellan levnadsvanor, arv och miljö för hälsa”. Mai-Lis Hellénius, professor på KI, föreläste om interaktionen mellan kost och fysisk aktivitet för hälsa. Hon belyser evidensen bakom de Nordiska näringsrekommendationerna, som förespråkar ett hälsosamt matmönster där grönsaker, baljväxter, frukt/bär, fisk och skaldjur, nötter och frön samt vegetabilisk olja utgör en hälsosam bas och minskar risken för de flesta idag vanligt förekommande folksjukdomarna. Vidare pratade Örjan Ekblom, professor på GIH, om huruvida man kan påverka sin hjärnhälsa (inkluderande psykisk hälsa och kognition) med fysisk aktivitet. Översiktligen verkar det som att såväl fysisk aktivitet som kondition påvisar samband med bättre hjärnhälsa, medan mindre evidens finns för kopplingen med stillasittande. Dock finns mycket mer att klargöra, bland annat kring vilka mekanismer som kan vara inblandade.

Kvällsaktivitet blev på onsdagen ombytt och o-ombytt deltagande i olika idrottsaktiviteter i Vålådalens stora idrottshall; basket, badminton, bygelhäst (!), fotboll och rundpingis! Mkt skratt och en del tävling.

Torsdag 10/2
Dag 3 hade temat ”Prestation och hälsa hos barn och ungdomar”. Christer Malm, professor vid Umeå Universitet, var först ut och pratade om tidig specialisering för både prestation (bli bäst) och hälsa (må bra resten av livet). Budskapet var tydligt. ”Bli bäst”; Fastän många tror att man måste börja tidigt, så visar det sig i studier att majoriteten av de som blivit bäst i sin idrott, t.ex. NHL-spelare i hockey, först i 15-års åldern valde sin sport. Tvärtemot vad föräldrar, tränare och talangscouter ibland tror. Vår nyblivna OS-guldmedaljör Nils van der Poel är ett guldexempel på att även när man är som bäst mår bra av att ägna sig åt olika saker som man tycker är kul. ”Må bra”; Den tidiga specialiseringen kallar han för Den tidiga utslagningen. För de barn som selekteras bort (oftare dom födda senare på året eller med sen mognad, trots att man har en inneboende talang) har större sannolikhet att inte fortsätta vara så fysiskt aktiva som barn, vara mindre aktiva som vuxna och i förlängningen ha sämre hälsa senare i livet. Därefter föreläste Örjan Ekblom, och han ställde frågan om barn blir gladare och smartare av att röra på sig? Njoja var svaret. Det finns koppling mellan både fysisk aktivitet och kondition med psykiskt mående och annan hälsa. Men mer är inte alltid bättre (som med så mycket), stillasittande är rätt svagt kopplat till ohälsa hos barn (det spelar roll vad som görs när man sitter), och bakom idén att mer fysisk aktivitet under skoltid ska leda till mer rörelse och bättre mående finns faktiskt inte jättemycket högkvalitativ forskning. Temat avslutades av Apostolos Theos, lektor vid Umeå Universitet, som föreläste om hormonell respons hos barn vid fysisk träning och belyste att forskning på hormonella faktorer hos prepubertala pojkar och flickor kopplat till adaptation till träning är ett forskningsområde där antalet publicerade studier är relativt få.

Eftermiddagen innehöll också en modererad postersession. En jury bestående av Michael Svensson, Christer Malm och Ulf Ekelund utsedde bästa poster, vilken tilldelades Emil Rydell Högelin, läkarstuderande vid Linköpings Universitet, med titeln ”Reliability and validity for an ultrasound-based protocol for measurement of quadriceps muscle thickness in children”. Vidare uppmärksammades professor Carl-Johan ”Gunde” Sundberg, Karolinska Institutet, för att han förtjänstfullt nyligen förärats Konungens medalj i åttonde storleken i högblått band för "framstående insatser som forskare och folkbildare inom hälsa och träning".

Som sista moment på kursen hölls en workshop med alla deltagare och föreläsare. Där diskuterades olika områden som väckt engagemang under kursens gång, för att mynna ut i starten till ett gemensamt arbete inom ett eller två av dessa områden inom ramen för sektionen för Idrottsfysiologi. Två arbetsgrupper blidades; där ena arbetsgruppen kommer att fokusera på hur vår sektion kan motverka ”Tidig specialisering/tidig utslagning” inom barn- och ungdomsidrotten. Intresserade får gärna anmäla intresse till sammankallande Christer Malm. Den andra gruppen som bildades kommer att arbeta för att öka tiden för fysisk aktivitet i skolan, där Norge är förebild som är nära att införa 60 minuters daglig fysisk aktivitet i skolschemat. Intresserade kan anmäla sitt intresse för engagemang i denna grupp till sammankallande Malin Enarsson.

Kursen avslutas och alla deltagare fick på kvällen njuta av ett fint norrsken på himlen och Vålådalens goda mat.

Om du missade årets omgång men tycker att ”Vålådalsdagarna” verkat spännande och kul, och vill själv deltaga; Vålådalsdagarna kommer arrangeras årligen uppe i Vålådalen, alltid v.6. Läs mer och håll koll på www.valadalsdagarna.com


Texten ovan har publicerats i SFAIMs tidning Idrottsmedicin nr 1 2022.